Stephanie och försörjde till hushållet. Hemmetarbete komStephanie och försörjde till hushållet. Hemmetarbete kom

 

 

Stephanie Coontz skriver i sin bok (Marriage,
a History) hur utsikt på äktenskapet förändrades i Västeuropa under 1700 talet till
slutet av 1800-talet. Enligt Coontz, hängde förändringen nära samman med
framväxandet av en marknadsekonomi. I slutet av 1600-talet hade arrangerade
äktenskap blivit mindre vanliga. Man hade börjat ta större hänsyn till
människors egen vilja vid valet av äktenskapspartner.  1724 tvångsäktenskap blev förbjöd. Båda
parterna skulle bekräfta att de gifte sig av egen vilja. Man kunde gifta sig
tidigare. Unga människor blev mindre beroende av sina föräldrar än tidigare och
inte lika kopplad till en arbetsgivare. kvinnorna utförde ofta ett oavlönat arbete
i hemmet, medan männen oftare tog arbete ute och försörjde till hushållet. Hemmetarbete
kom alltmer att uppfattas som kvinnliga. Mannen blev ofta ensam
familjeförsörjare under den tiden.

    
Anne Charlotte Leffler och Strindbergs var född i samma år 1849. Charlotte
Leffler fick inte någon uppmärksamhet att tala om under 1800 talet. Anne
Charlotte Lefflers hjärtefråga var kvinnans ställning i samhället. I brev som hon
skrev till väninnan Thecla Sköldberg och brodern Gösta yttrar hon den frustration
som gällande det kvinnliga förtrycket,`jag börjar tro, att det är ett stort
misstag av naturen, att jag blivit kvinna.” Med hjälp av romanen frambringar Leffler
en diskussion och visar på kvinnans potential. Jag skulle vilja påstå att
kampen för den kvinnliga frigörelsen ligger till grund för Lefflers
författarskap. Lefflers tre noveller, Barnet, Doktorns hustru och Jämlikhet, handlar
om att skildra äktenskap och förhållandet mellan kvinnorna och män. Under tiden,
män som alla upptar höga positioner i samhället medan kvinnor tar mer barnsliga
och oansvariga roller. Det skapar en dynamik som placerar mannen i det övre
läget mot kvinnan. Charlotte Leffler beskriver män också som den som har
kontroll över sig själv och sina känslor medan kvinnan är okontrollerad, vilket
betyder att män hade märkt och kontroll över kvinnans liv.

We Will Write a Custom Essay Specifically
For You For Only $13.90/page!


order now

Emellertid blir detta förhållande
problematiserat och ifrågasatt, bland annat genom att den komplementära synen
på förhållandet mellan könen visar sig ohållbar. Rolf och Nina i “Barnet”
saknar båda väsentliga delar av de möjligheter som det andra könet förunnas,
och deras kommunikation är också problematisk eftersom Rolfs maskulinitet inte
kan mäta sig mot det alternativa maskulinitetsideal som presenteras i novellen.
För att en försoning mellan makarna ska kunna komma till stånd, måste han
förändras och anamma ett nytt maskulinitetsideal, vilket innebär att hustrun
Nina kan inta en ny och mer aktiv position. Som en kontrast till honom framställs
den konkurrerande läkaren Selmer, som är mer empatisk, och som lyckas hjälpa
Helena, som i novellens slut bryter upp från äktenskapet för att finna sig
själv.

  “Jämlikhet”
uppvisar många av de andra novellernas drag och demonstrerar på ett tydligare sätt
hur den hegemoniska maskuliniteten blir problematisk för mannen att förhålla
sig till. Hustrun i novellen lider av att hon inte får utföra något verkligt
arbete och att hon därför inte kan få någon ekonomisk makt. Hennes sysslolöshet
kontrasteras både mot tjänstefolket och det arbete som de har att utföra och
mot mannen, som ansvarar för försörjningen i familjen. Leffler visar här en syn
på arbetet som både handlar om kön och klass, där kvinnans underordning i
hemmet jämställs med hur arbetarklassen underordnas medelklassen. Samtidigt
ställer novellen frågan om det rimlig i att medelklassens kvinnor ska leva ett
liv i overksahet, medan männen får dra det tyngsta försörjningslasset och
kvinnorna ur arbetarklassen får slita hårt. Vad novellen uppmärksammar är den
ojämlika synen på kvinnligt respektive manligt i borgerliga äktenskap vid
slutet av 1800-talet, där mannens överläge bestäms av hans sociala ställning,
högre utbildning, ekonomiska övertag och ålder. Kvinnans underordnade position bestäms
alltså av flera faktorer, som alltså inte bara handlar om kön utan där kön
intra agerar med en rad andra maktasymmetrier. I fråga om novellen  tillkommer dessutom en klassaspekt, då den
ställer medelklasskvinnans situation i skarp motsättning till hushållerskans,
och därmed demonstrerar att kvinnans situation inte enbart beror på hennes kön
utan är i allra högsta grad beroende av hennes klasstillhörighet. Lefflers
noveller kan ses som inlägg i dåtidens livliga debatter om kvinnan och
äktenskapet. Här visar hon på hur den rådande maktordningen blir problematisk
både för männen och kvinnorna och på nödvändigheten av att ifrågasätta och
bryta ner de köns- och klassbundna kategoriseringarna.

   Innan och under äktenskapet med Siri von Essen,
ville Strindberg se jämlikhet mellan kvinnan och mannen men uppfattning ändrade
efter förändringar i hans liv. Strindbergs goda syn på kvinnorna visas i hans
bok röda rummet. Boken berätta om en förhållande där båda en hustru och sin man
hade lika mycket rättighet. Han var gift med Siri von Essen. Strindberg hade
försmak för kvinnor som var starka och hade en egen vilja. Han tyckte inte de
som var svaga. Yvonne Leffler beskriver att Siri von Essen gifte Strindberg med
löftet att hon skulle få sin önskan uppfylld att få bli skådespelare men
Strindberg ville egentligen att hon skulle bli författare.  Strindberg skrev giftas under åren 1884–1886, boken
handlar om Strindbergs syn på förhållanden och kärlek. Han blev mycket kritiskt
på religion och kvinnorna. I boken Giftas 2 skrev han “Finns det någon så
elak, småaktig, lumpen, hård, hjärtlös som kvinnan?”, hans syn på
kvinnorna blev värre.